Tre smarta strategier för att få sparpengarna att växa på lång sikt

Sammanfattning: 

Alternativ 1, mega-enkelt: Månadsspara i en (1) billig global aktiefond.

Lägg inte så mycket tid på att välja fond utan välj en med låg avgift och etiskt urval. Använda Småspararguiden för att hitta bästa fonden. Det här är ett sparande som kräver minimalt med engagemang och har en låg tröskel att börja.

Alternativ 2, jätte-enkelt: Spara i aktier med hjälp av en algoritm från Sigmastocks.

Det kräver lite mer, ca tio minuter per månad efter uppstart, eftersom man själv måste genomföra aktieköpen varje månad – men framstår som ett av de absolut smartaste och billigaste sätten att spara i aktier på.

Alternativ 3 , lite tryggare Blanda Alternativ 1) eller 2) med räntor för att skapa en krockkudde för jobbiga händelser.

Ett sparande som är enkelt och rationellt

Det finns såklart många fler sätt att spara på än de jag beskrivit ovan. Utgångspunkter resonemanget i den här artikeln (och för mitt eget sparande) är: Sparandet ska vara rationellt, effektivt och ta så lite tid och engagemang som möjligt.

Låt oss börja med det sista, engagemang och tidsåtgång – för det kanske är den viktigaste utgångspunkten. Min uppfattning, som verkar stödjas av forskningen, är att det över längre tid är väldigt svårt att slå index, vare sig det är genom att försöka tajma marknadens upp- och nedgångar, eller genom att hitta ”börsraketer” som ska gå bättre än genomsnittet. ”Väldigt svårt” betyder inte ”omöjligt”, och det finns flera exempel på människor som konsistent lyckas slå index över tiden. I vissa fall är det säkert ren tur – men samtidigt verkar det också finnas undantag från detta som bekräftar att det faktiskt går. Warren Buffet är kanske det vanligaste exemplet.

Men. Buffet är en outlier, ett extremfall, som dels är begåvad och dels lägger en stor del av sin vakna tid på just sina investeringar. Betänk också att de flesta professionellt förvaltade fonder sitter med stora team av välutbildade, smarta människor som jobbar massvis med timmar – och med tillgång till mängder av information. Många av dem presterar över index, en del långt över index, men när avgiften är dragen så presterar fonderna i snitt under index; 8 av 10 aktivt förvaltade fonder i Sverige gick sämre än index under en tioårsperiod enligt en studie ifrån 2016 av Standard & Poor’s.

Betänk också att den tid och energi du lägger på analys och aktiehandel har ett värde. För den som verkligen tycker att det här är kul, och vill att aktier ska vara en hobby och en stor del av livet som skänker mening och glädje finns det kanske ingen motsättning här. Men vi andra som kämpar med att få tiden att räcka till grundläggande lyckoaktiviteter som träning och familjerelationer måste tänka ut hur vi ska göra på ett annat sätt. Det blir extra tydligt med ett räkneexempel.

Vad kostar det dig mentalt att förvalta aktivt självt?

Säg att du har en förmögenhet på 1 miljon och genom att vara en skicklig aktiehandlare ökar avkastningen på din portfölj med 2% jämfört med passiv förvaltning. Om du värdesätter din tid till 300 SEK / h innebär det att du går plus minus noll när du lagt 66 timmar på din förvaltning över ett år (i verkligheten är det ännu färre timmar på grund av skatt). För att få en 1%-ig ökning av avkastningen när du dragit av tidskostnaden får du alltså bara lägga max 33 timmar på förvaltning per år, dvs 38 MINUTER i veckan. Fundera nu på hur många gånger per vecka du har 38 minuter över – och då snackar vi 38 fräscha och fokuserade minuter som kostar mycket energi. Fundera sedan över hur mycket 38 minuter i veckan räcker till att analysera? Hur många årsrapporter, nyheter, forum och bloggar hinner du läsa? Inte mycket. Så vad är det som talar för att en amatör med begränsad tid skulle lyckas bättre än de professionellt förvaltade fonderna? Inte mycket.

Till detta kommer den mentala energikostnaden. Buffet är känd för att vara extremt känslolös inför sina köp och innehav. För oss andra som är riggade med en mer genomsnittlig känsloflora kommer utvecklingen av våra köp och innehav påverka oss och ta upp tid och energi i våra hjärnor även när vi inte är direkt aktiva. Och ju mer engagerade vi är våra köp desto mer kommer vi också känna oss stolta och nöjda när det går upp – men också självkritiska när det går ner. Det är bara att gå in på vilket aktieforum som helst och du kommer att tydligt se hur extremt känslostyrda många människor är när de handlar aktier. Eller gör inte det förresten. Aktieforum är så fulla av värdelös och missledande och totalt känslostyrd information att de antagligen är direkt skadliga för den som främst är ute efter att se sina pengar växa.

Spel vs investering i aktier

Det här leder vidare in den andra utgångspunkten; att sparandet ska vara rationellt. För mig står det rätt klart att amatörer som försöker sig på aktiv aktiehandel egentligen inte sysslar med rationellt sparande och förvaltning – det handlar snarare om spel och lotteri. Och det är lätt att halka in på det spelet – jag har själv gjort det. Men spel och lotteri blir man som bekant inte rik på. Däremot blir de allra flesta fattigare. Alla i spelet blir i längden fattigare, förutom en spelare: Banken som arrangerar spelet. Även om banken förlorar ibland så blir banken alltid rikare i längden. Varför? För att banken inte spelar på känsla, tur eller inbillad skicklighet. Istället utnyttjar banken att den har oddsen med sig. Så banken agerar i den meningen rationellt. Så hur riggar man ett aktiesparande så att det mer liknar bankens fördelaktiga situation?

Pokerhand
”Spelar du på” eller ”investerar du i” aktier? Det kan vara skillnaden mellan att bli rik eller fattig.

I genomsnitt brukar aktiemarknaden gå uppåt

Ett grundläggande antagande är att företagen som jag investerar i ska fortsätta leverera värde till kunder och ägare och att tillväxten därmed kommer att fortsätta. Genom att investera i indexfonder eller skapa breda aktieportföljer så får jag del av den värdeökningen. Vissa år går börsen upp, andra år går den ned, men över tiden går den upp mer än den går ner. Eftersom jag sparar på 10 till 20 års sikt så chansar jag på att den går upp mer än den går ner under den perioden. Och eftersom jag inte tror på att jag kommer att lyckas tajma marknaden så sätter jag regelbundet undan pengar varje månad och när jag får pengar över – oavsett om börsen är på väg upp eller ned och oavsett vad jag läser i tidningen om konjunkturer, bubbelvarningar, politiska val och andra makrohändelser.

Det finns alltid en risk med att investera i aktier

Men om banken på kasinot kan lita på en orubblig statistisk fördel går det inte att veta att värdet på världens börser kommer att fortsätta växa ens på lång sikt. Den chansningen måste man vara beredd att ta. Historiskt sett finns det bara en 10-årsperiod som den svenska börsen gått back, och då backade den bara 0,3%. Det finns ingen 20-årsperiod som gått back. För den som är villig att ta den risken är det rimligt att indexspara. Indexsparandet står också för 70% av nysparandet i Sverige. Investeringen kommer då att följa en genomsnittlig värdeutveckling av de aktier som ingår i de olika index som väljs. Men det finns också några generella lärdomar och akademiska slutsatser som verkar gå att applicera för att öka tillväxten i portföljen till något över index. Men låt mig återkomma till dem.

Två enkla & rationella sätt att spara

När jag väl bestämt mig för ett aktiesparande så vill jag såklart att det ska vara så enkelt, effektivt och billigt som möjligt. Nedan beskriver jag två alternativ för den som:

  1. vill lägga minimalt med tid på sitt sparande.
  2. tror att börsen kommer att gå upp över spartiden.
  3. tycker att passivt sparande verkar vettigt.
  4. kan leva lyckligt med att pengarnas värde varierar en hel del.
    (eller i alla fall minst ”OK”, men absolut inte nära ”olycklig”, stressad” eller ”sömnlös”.)

1. Billiga globala indexfonder

Det första alternativet är att sätta alla pengar i en eller flera billiga globala indexfonder. Avgiften ska vara max 0,4 procent. Den bästa enligt Småspararguiden är (just nu): Länsförsäkringar Global Indexnära. Småspararguidens test anger vilken fond som är bäst för tillfället. Man anger vilken bank man har och om man är villig att byta bank eller inte. Om man inte orkar byta får du förslag på den bästa fonden hos din nuvarande bank.

Fördelen med det här sparandet är att det är superenkelt. Tröskeln att börja är extremt låg. När man valt fond och bank sätter man upp ett automatiskt månadssparande som skickar pengar till ditt ISK-konto från sitt lönekonto varje månad samma dag som lönen kommer in. I ISK-kontot sätter man upp ett automatiskt månadssparande som köper fonder för en viss summa pengar på ett visst datum varje månad.

En annan fördel med både detta och alternativ två är också att det går att ”gömma undan” pengarna från sig själv – vilket kan vara en hjälp för att hålla strategin att inte agera kortsiktigt på olika signaler till exempel att börsen svänger. Det här funkar utmärkt för en ”set and forget”-strategi. Det här sättet ligger också väldigt nära det många forskare och även t.ex. Warren Buffet rekommenderar för amatörer.

TÄNK PÅ ATT Du betalar mer än bara fondens förvaltningsavgift.

T.ex.:
– courtage för fondens handel
– ev prestationsbaserade avgifter
– räntekostnader
– Alla delägare i fonden drabbas dessutom av den kostnad som uppstår när andra andelsägare köper och säljer sina andelar.

2. Sigmastocks – en algoritm för aktiesparande

Äntligen framme vid det andra alternativet – det som verkar vara smartast! OBS – redan här vill jag säga att jag inte har något samarbete med Sigmastocks. Med Sigmastocks bygger man upp en egen aktieportfölj som över tid antingen följer index (detta alternativ är helt gratis) eller som försöker slå index en smula genom att en algoritm väljer ut stabila värdebolag som vid köptillfället anses vara lägst värderade i förhållande till några olika parametrar – bland annat hur företagen (alltså inte aktien) har presterat historiskt.

Eftersom det första alternativet – Sigmastocks indexportfölj – är gratis så är den bättre än att köpa en indexfond – även om indexfonden är gratis. Anledningen är att indexfonden förlorar lite i värde när den köper och säljer aktier (på grund av spreaden).

Det andra Sigmastocksalterinativet använder en algoritmen som väljer ut stabila värdebolag. Algoritmen är baserad på forskning från Chalmers och har bakåttestats för några olika case som presenterats på Sigmastocks hemsida. Programmet ger köprekommendationer varje månad eller kvartal beroende på hur ofta man vill spara – eller vid extra engångsinsättningar.

Det finns en rad fördelar med detta och den främsta är att avgiften till Sigmastocks (oftast) är lägre än förvaltningsavgiften för en fond. Eftersom avgiften är fast blir den dessutom lägre ju större kapital man låter algoritmen förvalta. Å andra sidan är indexfonderna gratis och både Nordnet och Avanza erbjuder gratis courtage för kunder med sparkapital som är mindre än 80000:- respektive 50000:-, så även med ett minder kapital kan man utnyttja tjänstenhelt gratis.

Sigmastocks har kritiserats både på Småspararguiden  och på Avanza av Claes Hemberg, men jag tycker att Sanna Stranne (en av grundarna) svarar bra och försvarar modellen på ett trovärdigt sätt. Allt mitt nysparande placerare jag med hjälp av Sigmastocks algoritm.

3: Minska oron för börsnedgång

Många ”experter” ger rådet att alltid ha ett visst antal månadslöner på ett bankkonto med ränta – ifall det värsta skulle hända. Men man behöver inte tänka särskilt långt för att se att det rådet är alltför enkelt för att vara riktigt smart.

För det första är det månadsutgiften netto, inte månadslönen som är det intressanta i en kris – hur länge klarar jag mina utgifter om jag inte har någon lön? Det är rätt konstigt att ge sparråd till någon när utgångspunkten är att hen spenderar hela sin inkomst.

För det andra spelar det såklart roll vilka övriga besparingar man har. Den delen av mitt eget sparande som ligger i räntesparande motsvarar en buffert för ett riktigt dåligt scenario. Till exempel arbetslöshet i samband med börskrasch. Hur mycket pengar behöver jag då? Men när mitt totala sparande går upp kan jag minska på den delen – eftersom jag då har mer fallhöjd i aktiedelen.

Låt oss titta på ett enkelt räkneexempel:

Person A har utgifter på 20000 kronor i månaden och vill ha en buffert som motsvarar två årsutgifter ifall han skulle bli arbetslös, dvs 240 000. Han har ett sparkapital på 300 000 och vill klara ett börsfall på 50%. A placerar därför 180 000 kronor i räntor och 120 000 i aktier. Vid ett börsfall händer inget med hans ränteplacering och värdet på hans aktieportfölj är 60 000 kronor. Summa: 240 000 kronor.

Person B har också utgifter på 20 000 kronor per månad och vill ha samma buffert som A. Hon vill också att klara ett scenario där börsen går ner 50%. Men eftersom hon har ett sparkapital på 500 000 kornor så behöver hon inte någon räntebuffert utan investerar alla sina pengar i aktier. Vid ett börsfall på 50% är ju värdet på hennes portfölj 250 000 kronor.

Men den som minskar på sitt räntesparande måste kunna hålla sig riktigt kall vid till exempel ett börsras och klara av att hålla i strategin när minskar på kontot. Jag har själv stor respekt för dessa starka psykologiska mekanismer av förlustångest. Dessutom kommer det ju med en kostnad i form av oro och mental energi. För den som vet att det kommer att bli svårt att hålla sig till en sådan strategi eller har svårt att sova när börsen går ned är det värt att överväga en portfölj som också innehåller en större del räntor. Kapitalet kommer sannolikt inte att öka lika mycket som i en ren aktieportfölj på längre sikt men kan vara värd mer i sömnkvalitet och i att den faktiskt går att hålla sig till mentalt.