Tre smarta strategier för att få sparpengarna att växa på lång sikt

Smarta sätt att få pengarna att växa

Sammanfattning: 

Alternativ 1, mega-enkelt: Månadsspara i en (1) billig global aktiefond.

Lägg inte så mycket tid på att välja fond utan välj en med låg avgift och etiskt urval. Använda Småspararguiden för att hitta bästa fonden. Det här är ett sparande som kräver minimalt med engagemang och har en låg tröskel att börja.

Alternativ 2, jätte-enkelt: Spara i aktier med hjälp av en algoritm från Sigmastocks.

Det kräver lite mer, ca tio minuter per månad efter uppstart, eftersom man själv måste genomföra aktieköpen varje månad – men framstår som ett av de absolut smartaste och billigaste sätten att spara i aktier på.

Alternativ 3 , lite tryggare Blanda Alternativ 1) eller 2) med räntor för att skapa en krockkudde för jobbiga händelser.

Ett sparande som är enkelt och rationellt

Det finns såklart många fler sätt att spara på än de jag beskrivit ovan. Utgångspunkter resonemanget i den här artikeln (och för mitt eget sparande) är: Sparandet ska vara rationellt, effektivt och ta så lite tid och engagemang som möjligt.

Låt oss börja med det sista, engagemang och tidsåtgång – för det kanske är den viktigaste utgångspunkten. Min uppfattning, som verkar stödjas av forskningen, är att det över längre tid är väldigt svårt att slå index, vare sig det är genom att försöka tajma marknadens upp- och nedgångar, eller genom att hitta ”börsraketer” som ska gå bättre än genomsnittet. ”Väldigt svårt” betyder inte ”omöjligt”, och det finns flera exempel på människor som konsistent lyckas slå index över tiden. I vissa fall är det säkert ren tur – men samtidigt verkar det också finnas undantag från detta som bekräftar att det faktiskt går. Warren Buffet är kanske det vanligaste exemplet.

Men. Buffet är en outlier, ett extremfall, som dels är begåvad och dels lägger en stor del av sin vakna tid på just sina investeringar. Betänk också att de flesta professionellt förvaltade fonder sitter med stora team av välutbildade, smarta människor som jobbar massvis med timmar – och med tillgång till mängder av information. Många av dem presterar över index, en del långt över index, men när avgiften är dragen så presterar fonderna i snitt under index; 8 av 10 aktivt förvaltade fonder i Sverige gick sämre än index under en tioårsperiod enligt en studie ifrån 2016 av Standard & Poor’s.

Betänk också att den tid och energi du lägger på analys och aktiehandel har ett värde. För den som verkligen tycker att det här är kul, och vill att aktier ska vara en hobby och en stor del av livet som skänker mening och glädje finns det kanske ingen motsättning här. Men vi andra som kämpar med att få tiden att räcka till grundläggande lyckoaktiviteter som träning och familjerelationer måste tänka ut hur vi ska göra på ett annat sätt. Det blir extra tydligt med ett räkneexempel.

Vad kostar det dig mentalt att förvalta aktivt självt?

Säg att du har en förmögenhet på 1 miljon och genom att vara en skicklig aktiehandlare ökar avkastningen på din portfölj med 2% jämfört med passiv förvaltning. Om du värdesätter din tid till 300 SEK / h innebär det att du går plus minus noll när du lagt 66 timmar på din förvaltning över ett år (i verkligheten är det ännu färre timmar på grund av skatt). För att få en 1%-ig ökning av avkastningen när du dragit av tidskostnaden får du alltså bara lägga max 33 timmar på förvaltning per år, dvs 38 MINUTER i veckan. Fundera nu på hur många gånger per vecka du har 38 minuter över – och då snackar vi 38 fräscha och fokuserade minuter som kostar mycket energi. Fundera sedan över hur mycket 38 minuter i veckan räcker till att analysera? Hur många årsrapporter, nyheter, forum och bloggar hinner du läsa? Inte mycket. Så vad är det som talar för att en amatör med begränsad tid skulle lyckas bättre än de professionellt förvaltade fonderna? Inte mycket.

Till detta kommer den mentala energikostnaden. Buffet är känd för att vara extremt känslolös inför sina köp och innehav. För oss andra som är riggade med en mer genomsnittlig känsloflora kommer utvecklingen av våra köp och innehav påverka oss och ta upp tid och energi i våra hjärnor även när vi inte är direkt aktiva. Och ju mer engagerade vi är våra köp desto mer kommer vi också känna oss stolta och nöjda när det går upp – men också självkritiska när det går ner. Det är bara att gå in på vilket aktieforum som helst och du kommer att tydligt se hur extremt känslostyrda många människor är när de handlar aktier. Eller gör inte det förresten. Aktieforum är så fulla av värdelös och missledande och totalt känslostyrd information att de antagligen är direkt skadliga för den som främst är ute efter att se sina pengar växa.

Spel vs investering i aktier

Det här leder vidare in den andra utgångspunkten; att sparandet ska vara rationellt. För mig står det rätt klart att amatörer som försöker sig på aktiv aktiehandel egentligen inte sysslar med rationellt sparande och förvaltning – det handlar snarare om spel och lotteri. Och det är lätt att halka in på det spelet – jag har själv gjort det. Men spel och lotteri blir man som bekant inte rik på. Däremot blir de allra flesta fattigare. Alla i spelet blir i längden fattigare, förutom en spelare: Banken som arrangerar spelet. Även om banken förlorar ibland så blir banken alltid rikare i längden. Varför? För att banken inte spelar på känsla, tur eller inbillad skicklighet. Istället utnyttjar banken att den har oddsen med sig. Så banken agerar i den meningen rationellt. Så hur riggar man ett aktiesparande så att det mer liknar bankens fördelaktiga situation?

Pokerhand
”Spelar du på” eller ”investerar du i” aktier? Det kan vara skillnaden mellan att bli rik eller fattig.

I genomsnitt brukar aktiemarknaden gå uppåt

Ett grundläggande antagande är att företagen som jag investerar i ska fortsätta leverera värde till kunder och ägare och att tillväxten därmed kommer att fortsätta. Genom att investera i indexfonder eller skapa breda aktieportföljer så får jag del av den värdeökningen. Vissa år går börsen upp, andra år går den ned, men över tiden går den upp mer än den går ner. Eftersom jag sparar på 10 till 20 års sikt så chansar jag på att den går upp mer än den går ner under den perioden. Och eftersom jag inte tror på att jag kommer att lyckas tajma marknaden så sätter jag regelbundet undan pengar varje månad och när jag får pengar över – oavsett om börsen är på väg upp eller ned och oavsett vad jag läser i tidningen om konjunkturer, bubbelvarningar, politiska val och andra makrohändelser.

Det finns alltid en risk med att investera i aktier

Men om banken på kasinot kan lita på en orubblig statistisk fördel går det inte att veta att värdet på världens börser kommer att fortsätta växa ens på lång sikt. Den chansningen måste man vara beredd att ta. Historiskt sett finns det bara en 10-årsperiod som den svenska börsen gått back, och då backade den bara 0,3%. Det finns ingen 20-årsperiod som gått back. För den som är villig att ta den risken är det rimligt att indexspara. Indexsparandet står också för 70% av nysparandet i Sverige. Investeringen kommer då att följa en genomsnittlig värdeutveckling av de aktier som ingår i de olika index som väljs. Men det finns också några generella lärdomar och akademiska slutsatser som verkar gå att applicera för att öka tillväxten i portföljen till något över index. Men låt mig återkomma till dem.

Två enkla & rationella sätt att spara

När jag väl bestämt mig för ett aktiesparande så vill jag såklart att det ska vara så enkelt, effektivt och billigt som möjligt. Nedan beskriver jag två alternativ för den som:

  1. vill lägga minimalt med tid på sitt sparande.
  2. tror att börsen kommer att gå upp över spartiden.
  3. tycker att passivt sparande verkar vettigt.
  4. kan leva lyckligt med att pengarnas värde varierar en hel del.
    (eller i alla fall minst ”OK”, men absolut inte nära ”olycklig”, stressad” eller ”sömnlös”.)

1. Billiga globala indexfonder

Det första alternativet är att sätta alla pengar i en eller flera billiga globala indexfonder. Avgiften ska vara max 0,4 procent. Den bästa enligt Småspararguiden är (just nu): Länsförsäkringar Global Indexnära. Småspararguidens test anger vilken fond som är bäst för tillfället. Man anger vilken bank man har och om man är villig att byta bank eller inte. Om man inte orkar byta får du förslag på den bästa fonden hos din nuvarande bank.

Fördelen med det här sparandet är att det är superenkelt. Tröskeln att börja är extremt låg. När man valt fond och bank sätter man upp ett automatiskt månadssparande som skickar pengar till ditt ISK-konto från sitt lönekonto varje månad samma dag som lönen kommer in. I ISK-kontot sätter man upp ett automatiskt månadssparande som köper fonder för en viss summa pengar på ett visst datum varje månad.

En annan fördel med både detta och alternativ två är också att det går att ”gömma undan” pengarna från sig själv – vilket kan vara en hjälp för att hålla strategin att inte agera kortsiktigt på olika signaler till exempel att börsen svänger. Det här funkar utmärkt för en ”set and forget”-strategi. Det här sättet ligger också väldigt nära det många forskare och även t.ex. Warren Buffet rekommenderar för amatörer.

TÄNK PÅ ATT Du betalar mer än bara fondens förvaltningsavgift.

T.ex.:
– courtage för fondens handel
– ev prestationsbaserade avgifter
– räntekostnader
– Alla delägare i fonden drabbas dessutom av den kostnad som uppstår när andra andelsägare köper och säljer sina andelar.

2. Sigmastocks – en algoritm för aktiesparande

Äntligen framme vid det andra alternativet – det som verkar vara smartast! OBS – redan här vill jag säga att jag inte har något samarbete med Sigmastocks. Med Sigmastocks bygger man upp en egen aktieportfölj som över tid antingen följer index (detta alternativ är helt gratis) eller som försöker slå index en smula genom att en algoritm väljer ut stabila värdebolag som vid köptillfället anses vara lägst värderade i förhållande till några olika parametrar – bland annat hur företagen (alltså inte aktien) har presterat historiskt.

Eftersom det första alternativet – Sigmastocks indexportfölj – är gratis så är den bättre än att köpa en indexfond – även om indexfonden är gratis. Anledningen är att indexfonden förlorar lite i värde när den köper och säljer aktier (på grund av spreaden).

Det andra Sigmastocksalterinativet använder en algoritmen som väljer ut stabila värdebolag. Algoritmen är baserad på forskning från Chalmers och har bakåttestats för några olika case som presenterats på Sigmastocks hemsida. Programmet ger köprekommendationer varje månad eller kvartal beroende på hur ofta man vill spara – eller vid extra engångsinsättningar.

Det finns en rad fördelar med detta och den främsta är att avgiften till Sigmastocks (oftast) är lägre än förvaltningsavgiften för en fond. Eftersom avgiften är fast blir den dessutom lägre ju större kapital man låter algoritmen förvalta. Å andra sidan är indexfonderna gratis och både Nordnet och Avanza erbjuder gratis courtage för kunder med sparkapital som är mindre än 80000:- respektive 50000:-, så även med ett minder kapital kan man utnyttja tjänstenhelt gratis.

Sigmastocks har kritiserats både på Småspararguiden  och på Avanza av Claes Hemberg, men jag tycker att Sanna Stranne (en av grundarna) svarar bra och försvarar modellen på ett trovärdigt sätt. Allt mitt nysparande placerare jag med hjälp av Sigmastocks algoritm.

3: Minska oron för börsnedgång

Många ”experter” ger rådet att alltid ha ett visst antal månadslöner på ett bankkonto med ränta – ifall det värsta skulle hända. Men man behöver inte tänka särskilt långt för att se att det rådet är alltför enkelt för att vara riktigt smart.

För det första är det månadsutgiften netto, inte månadslönen som är det intressanta i en kris – hur länge klarar jag mina utgifter om jag inte har någon lön? Det är rätt konstigt att ge sparråd till någon när utgångspunkten är att hen spenderar hela sin inkomst.

För det andra spelar det såklart roll vilka övriga besparingar man har. Den delen av mitt eget sparande som ligger i räntesparande motsvarar en buffert för ett riktigt dåligt scenario. Till exempel arbetslöshet i samband med börskrasch. Hur mycket pengar behöver jag då? Men när mitt totala sparande går upp kan jag minska på den delen – eftersom jag då har mer fallhöjd i aktiedelen.

Låt oss titta på ett enkelt räkneexempel:

Person A har utgifter på 20000 kronor i månaden och vill ha en buffert som motsvarar två årsutgifter ifall han skulle bli arbetslös, dvs 240 000. Han har ett sparkapital på 300 000 och vill klara ett börsfall på 50%. A placerar därför 180 000 kronor i räntor och 120 000 i aktier. Vid ett börsfall händer inget med hans ränteplacering och värdet på hans aktieportfölj är 60 000 kronor. Summa: 240 000 kronor.

Person B har också utgifter på 20 000 kronor per månad och vill ha samma buffert som A. Hon vill också att klara ett scenario där börsen går ner 50%. Men eftersom hon har ett sparkapital på 500 000 kornor så behöver hon inte någon räntebuffert utan investerar alla sina pengar i aktier. Vid ett börsfall på 50% är ju värdet på hennes portfölj 250 000 kronor.

Men den som minskar på sitt räntesparande måste kunna hålla sig riktigt kall vid till exempel ett börsras och klara av att hålla i strategin när minskar på kontot. Jag har själv stor respekt för dessa starka psykologiska mekanismer av förlustångest. Dessutom kommer det ju med en kostnad i form av oro och mental energi. För den som vet att det kommer att bli svårt att hålla sig till en sådan strategi eller har svårt att sova när börsen går ned är det värt att överväga en portfölj som också innehåller en större del räntor. Kapitalet kommer sannolikt inte att öka lika mycket som i en ren aktieportfölj på längre sikt men kan vara värd mer i sömnkvalitet och i att den faktiskt går att hålla sig till mentalt.

Bästa Bank och Kreditkorten 2018 – så sparar en familj 3500 SEK per år på att byta kort.

bästa kredikort

Sammanfattning:
Om ni är två: Skaffa ett re:member more- kort plus extrakort. Kortet ger 1% rabatt på allt du köper – som pengar tillbaka. Du tjänar på det om du handlar för mer än 2458 :- per månad. För en person är Everyday Card ett bra alternativ till re:member more.

Behåll ditt Santander Mitt kort – om du redan har ett. Annars, och om du handlar mycket i utländsk valuta, så är det idé att skaffa ett Santander Mitt Kort+.

Komplettera eventuellt med kort från Shell och Preem för ditt buffertsparande.

Inför 2018 sker det en del försämringar i villkoren för de kort som var bäst under 2017. Preem och Shell sänker sina rabatter från 1% till 0,5%. Santander ”uppgraderar” sitt kort med en årsavgift och en avgift för uttag i automat utomlands. Den som redan har ett Santander Mitt Kort (som jag rekommenderade för 2017) behåller dock de förmånliga villkoren. Tyvärr finns det i övrigt inga likvärdiga alternativ för 2018 – men de här verkar vara den bästa lösningen:

Ett Re:member more kort till mig med ett extrakort till min sambo. Kortet ger en rabatt på allt som inhandlas på 1% men har en årsavgift på 295 SEK. Det är dock gratis första året så eventuellt går det att förhandla ner inför år två. Ett extrakort kostar ingenting. Med en månadsutgift på kortet på 18000:- ger det netto 1865 :- tillbaka varje år.

Om du inte behöver något extrakort så är Everyday Card ett bättre alternativ då de ger samma bonus men årsavgiften bara är 195 :-. Everyday Card erbjuder dock inga extrakort. Första årsavgiften är gratis. En förutsättning för att få full bonus är att du handlar för mer än 20 000 :- per halvår med kortet.

Ett Shell-kort var till mig och min sambo för personliga utgifter (dvs de utgifter vi inte delar på) och buffertsparande. Shellkortet ger fortfarande 0,5% i cashback. Det ger också 2% ränta på insatta pengar upp till 15000:-. Eftersom vi har så små personliga utgifter är det här ett bättre alternativ än Everyday Card även om det kortet ger en högre cashback – bara om man drar mer än 8250 i genomsnitt per månad tjänar man på ett Everyday Card (sparräntan hos Shell medräknad). Den som bara har ett Everyday Card använder givetvis det för alla utgifter och kan då välja till ett Shellkort endast för en buffert om 15000 sek som då ger 2% i ränta per år

Om du har ett Santander Mitt Kort – behåll det. Det har ju inga avgifter så det finns ingen anledning till att göra sig av med det. Det är avgiftsfritt, utan valutapåslag och utan avgift för uttag i bankomat utomlands. Dock dras ränta på pengar som du tar ut i automat OM DU INTE sätter in pengar på kortet först. Med det ”tricket” blir kortet i princip helt gratis att använda för alla köp utomlands och köp på nätet i andra valutor än SEK.

För den som inte har det kortet sedan innan kan det vara vits att skaffa det nya Santander Mitt Kort+ om man handlar för mer än 11150 SEK per år i utomlands eller på nätet i valuta som inte är SEK (brytpunkten är uträknad som en jämförelse med valutaväxlingspåslaget på Shell-kortet). Mitt Kort + har en årsavgift på 195 från år 2 (så den kanske kan förhandlas bort) och numera även en uttagsavgift vid kontantuttag utomlands på 3%, minst 35 SEK.

 

Fakta: Så mycket kan du spara jämfört med vanliga bankkort –få 3500 SEK mer på kontot varje år.
En familj med två vuxna med varsitt betalkort och varsitt kreditkort som har kortutgifter på 25000 SEK i månaden har en kortutgift hos Skandiabanken på 960 SEK / år. Om de handlar för 12000:- per år i utländsk valuta betalar de en valutaväxlingsavgift till banken på 198 SEK.

Med förslagen ovan minskar kortavgiften med 490 SEK förutom första året då ytterligare 490 SEK sparas. Valutaväxlingsavgiften minskar till 0 SEK per år.

Därutöver får de 3000 SEK per år i rabatt.

Sammantagen besparing: 3490 SEK per år. På tio år och ett antagande om att pengarna investeras i en gratis indexfond, och med Stockholmsbörsens genomsnittliga avkastning på 12,69% ger detta ca 62000 SEK mer på kontot. Utan avkastning ger den en tioårsbesparing på 34900 SEK.

 

 

Bästa bolåneräntan till minimal ansträngning

Om du älskar att förhandla och kan sälja sand i Sahara så har du säkert en bra bolåneränta redan. Här några smarta sätt för oss andra.

  • Jämför direkt med SBAB och Skandiabanken som visar ”färdigförhandlade” räntor direkt
  • Anlita MittBolån för att sköta jämförelsen åt dig (gratis)

Anledningen till att jag fortfarande minns mötet med bankmannen är för att det var så konstigt. Han var ung och måste varit nyutexaminerad, fingrade nervöst på sina papper, hummade och tittade ner på en uträkning han gjort med en blyertspenna. Vi hade träffats för att diskutera min boränta – en så kallad förhandling. Men egentligen var det ju en slags försäljning; ju fler av bankens produkter i form av kreditkort med förmåner som reseförsäkringar och gratis inträden till flygplatslounger som jag köpte, desto lägre ränta skulle jag få. Bankmannen följde sitt manus och för varje produkt som jag inte ville ha blev han mer och mer irriterad. Jag förklarade att jag nog inte vill ha någonting utom en bra ränta. Förutom att det är helt absurt att försöka sälja flygplatslounger via en bolåneränta var situationen naturligtvis riggad till min nackdel. För att kunna värdera erbjudandena måste jag i sittande möte kunna bedöma det sammanlagda värdet de olika erbjudandena och sedan jämföra det med vad räntesänkningen motsvarade i pengar. Omöjligt. Dessutom satt han med ett informationsövertag – i papperna hade han naturligtvis sina egna marginaler angivna ned på kronan. Jag fick till slut en boränta som han sade baserades på min inkomst, övriga lån och mina ”engagemang” i banken. En sammanvägd bedömning – som jag dock inte fick se beståndsdelarna i. Jag ryser nästan när jag tänker tillbaka på det mötet. Vi var båda så obekväma i situationen när han ville sälja och jag var helt ointresserad.

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i att förhandla. Vare sig det rör sig om att pruta, förhandla lön eller för den delen bolån. Samtidigt finns det en del pengar att spara på att få en bra ränta. Ett tag efter upplevelsen med bankmannen bestämde jag mig för att kolla vad andra banker ville ge mig för ränta. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. De flesta bankerna ville helt enkelt inte berätta vilken ränta jag skulle kunna få utan att jag kom på ett personligt möte med dem. Jobbigt och tidskrävande och något jag hade fått nog av. Som tur är finns det numer några smarta sätt att hitta en bra ränta – utan vare sig förhandling, personliga möten eller tidskrävande jämförelser.

1) Jämför med Skandiabanken och SBAB. Båda dessa banker är helt transparenta med hur de räknar ut din ränta. Inga dolda tabeller, ingen införsäljning – ingen förhandling Om du har någon av de andra bankerna idag kan på några minuter kolla om du kan få bättre ränta här. Sedan kan du kolla med nuvarande bank om de kan matcha räntan. Annars: byt. Din nuvarande bank kommer då antagligen säga att det inte bara är räntan som räknas utan vad du betalar för övriga tjänster som värdepappersdepåer, lönekonton, sparkonton, kanske försäkringar osv. Det här är ett sätt för banken att få dig att inte ta ett beslut om att flytta – att börja räkna på totalen är ju jobbigt. Om banken påstår att de kan sänka dina kostnader om du samlar dina produkter hos dem så bör de också kunna bevisa det. Berätta för dem var du har dina pengar och be dem sammanställa avgifter osv och visa hur de blir billigare hos dem.

Tänk också på att om du tar ditt bolån hos SBAB så kräver de inga övriga engagemang för att få rabatt på räntan. Då står det dig fritt att välja nischbanker som Avanza och Nordnet för ditt aktiesparande och du kan välja andra billiga alternativ för ditt lönekonto och dina försäkringar t.ex.

2) Anlita MittBolån. MittBolån.se är en tjänst som jämför och förhandlar bankernas boränta åt dig. Sedan kontaktar din personliga kontakt dig och presenterar vilka erbjudanden du som kund kan få. Tjänsten är gratis för dig som kund och MittBolån får provision av banken som du eventuellt byter till. Det finns som jag ser det ingen riktig nedsida med den här tjänsten, man förbinder sig inte till något, riskerar inga pengar och det som kan hända är att man får ett bättre erbjudande än man har idag. Lite bök är det alltid att sedan byta bank men det hjälper MittBolån till med. Jag har själv sänkt mina bolånekostnader med över tusen kronor per år med MittBolån och du kan läsa mer om det testet här.

Att tänka på när du byter bank för bolån:
Bostadsrättsföreningar kan ta ut en avgift i samband med bytet. Kolla upp om och hur mycket avgiften ligger på innan du byter så att du är säker på att du inte förlorar totalt på att byta. I de flesta fall bör ett byte till en lägre ränta tjäna in sig på sikt men om du till exempel är på gång att köpa en ny bostad kan det här vara värt att kolla upp!

Billigaste mobilabonnemanget – tricket som sänker månadskostnaden

billigaste mobil abonnemang

Sammanfattning: Teckna ett Vimla Stor-abonnemang. Efter fyra månader byter du till ett Vimla Liten. Använd en inbjudan (t.ex. denna) för att ytterligare sänka din månadskostnad. Kostnaden: 100 kr per månad.

Det finns två nycklar till att sänka sina mobilkostnader:

  1. Håll liv i mobilen så länge som möjligt och byt så sällan det går.
  2. Ha koll på sin egen dataförbrukning och hur många samtal och sms som går åt varje månad. (T.ex. Genom att kolla sina gamla fakturor, de finns ofta digitalt om du loggar in, eller i leverantörens app)

Den som inte behöver en ny mobil kan gå till någon av de stora operatörernas lågprisalternativ som marknadsförs mot ungdomar. Eftersom de ligger så lågt i pris kan det löna sig även om man då får betala mobilen direkt. Det finns några alternativ att välja bland, t.ex. Hallon (Tres nät), Halebop (Telias nät) Comviq (Tele2s nät) och Vimla som ägs av Telenor. De ligger ganska lika i pris just nu och generellt gäller att det går säga upp och byta abonnemang inom operatörens utbud utan uppsägningstid – vilket är en stor fördel jämfört med att binda upp sig på långa dyra kontrakt med avbetalning på en ny mobil.

Fördelen med Vimla är att den surf och de samtal och sms som inte används sparas så länge abonnemanget är aktivt. Det innebär i praktiken att det går att få en deal där man i praktiken bara betalar för det man gör av med. I dagsläget är ju de enda abonnemang som tar betalt efter faktiskt förbrukning är kontantkorten – och de blir snabbt dyra för den som använder mobilen mer än minimum.

Hur går det till? Jo kombinationen av att kunna spara outnyttjad surf, samtal och sms i kombination med möjligheten att byta abonnemang öppnar för ett litet trick. Och det är det tricket som gör att det här abonnemanget blir billigast på sikt. Du betalar till exempel endast 100 kr per månad för en förbrukning som ser ut såhär: snittförbrukning surf: 4,2 GB, samtal: 60 per månad, SMS/MMS: 600 per månad.

Genom att utnyttja Vimlas välkomsterbjudande med 100 kr / mån i 4 månader för deras stora abonnemang på 22 GB per månad PLUS 20 GB går det att bygga upp en pott på 108 GB. Efter fyra månader växlar man över på deras minsta abonnemang som ger 2GB surf per månad och utnyttjar potten för resterande behov. På så vis kan inte surfen heller ta slut någon enstaka månader med högre förbrukning. Nedanstående tabell visar abonnemangets månadskostnad i genomsnitt för typanvändare och hur länge abonnemanget håller

Genomsnittlig förbrukning/månad
(GB)
Surfpot/månad
(GB)
Totalkostnad med 60 samtal, 600 SMS/MMS per månad
(SEK)
Totalkostnad med obegränsade samtal & SMS/MMS
(SEK)
Antal månader som surfpotten plus abonnemanget räcker till
4.2 GB 2 GB 100 145 45
6 GB 2 GB 100 142 25
9 GB 2 GB 100 135 14
9 GB 4 GB 139 178 18
9 GB 7 GB 190 235 40
Tabell visar abonnemangets månadskostnad i genomsnitt för typanvändare och hur länge abonnemanget håller vid olika snittförbrukningar av surf.

I mitt fall (4,2 GB surf/månad, obegränsade samtal och SMS) får jag alltså en månadskostnad på 145 kr och surfpotten varar 45 månader, dvs mer än 3,5 år. Den som klarar sig med mindre än 60 samtal och 600 SMS/MMS kommer undan med 100 kr/månad. Under en period på 3,5 år kommer priserna antagligen sjunka ännu mer – vilket inte är ett problem eftersom det går att byta abonnemang närsomhelst. En person som snittar 6 GB /månad får ungefär samma snittkostnad men setupen räcker bara hälften så länge – 25 månader.

Genom att bli inbjuden går det att spara ytterligare 10 kr / månad – men bara så länge som personen bakom inbjudan fortsätter vara kund hos Vimla. Du blir inbjuden genom att klicka på en inbjudningslänk, till exempel den här från mig. Det går också att hitta random inbjudningslänkar med en enkel Google-sökning. När du väl är medlem så får du 10 SEK / månad i rabatt för varje person du värvar – t.ex. familjemedlemmar.

Det kan också gå att hitta erbjudanden om cashback på nätet, vilket innebär du får en summa pengar när du tecknat abonnemanget – men då kan du inte samtidigt använda en inbjudan. Den högsta summan jag hittat är 150 sek vilket känns för lite för att trixa med och jag räknar med att spara minst lika mycket på en inbjudningslänk

Hur mycket kan du spara med Vimla-tricket? Har du hittat några andra smarta lösningar för att få ner din mobilkostnad?

 

Disclaimer: Jag får ingen provision på förmedlade abonnemang hos Vimla.

Bästa bank och kreditkorten 2017 – så sparar en familj 75.000 SEK på tio år bara genom att byta kort

bästa kredikort

Sammanfattning: Skaffa ett Mastercard från Shell eller Preem. Korten ger dig 1% rabatt på (nästan) allt du köper. Komplettera med ett kort från Santander om du gör köp utomlands och tar ut pengar i utländsk valuta. Ett kort från Ikanobanken ger 3% rabatt på restauranger och kan vara värt för den som ofta äter lunch ute.

Det finns hyffsat stora pengar att spara på att ha en bra strategi för sina bankkort. Så här har jag satt upp mina:

preem mastercardEtt Preem Mastercard som jag och min sambo (vi har var varsitt kort kopplat till vårt gemensamma konto) använder för gemensamma inköp – vilket är majoriteten av mina utlägg. Kortet är utan årsavgift och ger 1% rabatt på allt man köper utom bränsle (där är en annan rabatt) och heller inte på inköp hos Preems konkurrenter. Kontot ger f.n. en ränta på 1.75% på upp till 15000. Angående den här sparräntan är det dock bra att veta att inköp på kortet dras först av insatta pengar innan det läggs på den fria kreditperioden. Så för att få ut max ränta måste man lägga in först 15000 sedan per månad plussa på med lika mycket som man kommer att spendera – annars kommer varje inköp minska de 15000 som är räntebärande. På så vis blir räntan i praktiken lägre. En person som gör av med 10000 i månaden kommer med den strategin att ha mellan 15000 och 25000 på kontot under en månad plus eventuell marginal, men bara få ränta för 15000. Med en marginal på 2000 SEK i månaden blir då den verkliga räntan ca 1,25% på Preem och 1,43% på Shell.

Santander Mitt kortEtt Santander Mitt Kort som används för all köp i utlandet, uttag av utländska kontanter och för min månatliga donation till GiveWell. Santander har inget valutapåslag för handel i utlandet och heller ingen avgift eller valutapåslag för att ta ut kontanter. MEN OBS det finns en lurighet (som dock går att komma runt): Santander tar ränta på uttag i utländsk valuta, vilken löper tills du betalar skulden. Lösningen är att göra en insättning till kontot direkt efter att man gjort uttaget. Eftersom de räntebärande beloppen prioriteras över räntefria beloppen behöver man bara sätta in en summa i sek som motsvarar uttaget i utländsk valuta.

Korten har lite olika försäkringsvillkor som kan vara värt att jämföra. En sak som sparar pengar åt mig är Santanderkortets hyrbilsförsäkring som täcker självrisk upp till 10 000 SEK när jag hyr bil i utlandet. Att reducera en självrisk på ca 13500 SEK i Norge kostar till exempel ca 150 SEK per dygn. Med försäkringen sänks alltså självrisken i praktiken till 3500 SEK.

Planerade förbättringar

1) Skaffa ett kort med cashback även för mina egna (dvs inte gemensamma utlägg). I dagsläget använder jag ett kort som ingår i ett paket från Skandiabanken.

2) Två skillnader mellan Preem och Shell: Shell har en lite högre sparränta medan Preem har en lägre valutaväxlingsavgift. Eftersom jag numer har Santander-kortet skulle jag idag valt Shell för den högre sparräntan.

2) Skaffa ett Ikano-kort som ger 3% rabatt på restauranger eftersom jag oftast äter lunch ute och vi gillar att gå på restaurang. I dagsläget avvaktar jag dock eftersom Ikano saknar möjlighet till autogiro och e-faktura för det här kortet. Vinsten äts upp av admin.

Så mycket kan man spara, ett exempel

En familj som med kortbetalda utgifter på 20000 per månad och som byter från två kort som kostar 20 kr per månad och kort (t.ex. Skandiabankens kreditkort) till ett kort utan avgifter och 1% cashback sparar 480 + 2400 = 2880 SEK per år.

En familj som gör två valutaväxlingar per år och lägger 10000 sek per år på utländska inköp och kontant reskassa sparar ytterligare 35 x 2 + 165 = 235 SEK, med Santander-kortet.

En familj där två vuxna äter lunch ute för i genomsnitt 90 SEK per dag sparar 1210 SEK ytterligare med Ikano-kortet

Totalt sparar familjen i exemplet 2880 + 235 + 1210 = 4325 SEK per år eller 43250 per tio år. Investeras de sparade pengarna i aktier blir det drygt 92000 SEK (eller 75000 SEK i nuvarande penningvärde) mer på kontot efter tio år (*så gjorde vi beräkningen).

Övrigt

Om du tankar mer än 1000 liter per år så kan Statoil och OKQ8 funka också med liknande villkor som Shell och Preem.

Generellt sett undviker jag kort med förmåner i poäng osv – det är för krångligt att hålla reda på och det är svårt att beräkna värdet på grund av snåriga regler etc.

Vilka är dina bästa tips när det kommer till bankkort? Har jag missat något?

VARNING
Att använda kreditkort på det här sättet förutsätter att man alltid betalar korträkningen i tid och ALDRIG utnyttjar mer än den fria krediten. Därför ingår inte de olika kortens krediträntor i kalkylen. Den som inte kan hantera ett kreditkort 100%-igt enligt denna princip bör du hålla sig borta.

*Beräkningen gjordes med sparkalkylator deluxe med en värdeutveckling på 12% (genomsnitt Stockholmsbörsen), en direktavkastning på 3% samt en månadsinsättning på 360 SEK (=4325 / 12). Statslåneränta = 2%, Inflation = 2%. Courtage = 0,25%.